Min blogg
Den här bloggen handlar om skrivande och läsande, om det som inspirerar mig och får mig att vilja skriva mer, om författare och böcker som berör, tar mig till en annan värld, skildrar verkligheten …
Vad gör då en politisk uppmaning här?
The Arctic 30, de 28 miljöaktivister och 2 journalister som sitter fängslade i Ryssland efter att ha deltagit i en fredlig protest mot oljeborrningar i det känsliga Arktis är sanna hjältar i mina ögon. De gör det jag önskar att jag själv vågat eller orkat göra. De sitter fängslade för att de försöker rädda planeten som även jag bor på.
Många av mina dikter och noveller handlar om en besjälad natur för det är så jag upplever den och jag är säker på att jag inte är ensam om att känna så. Varför annars fascineras så många av de alver som kan tala med träden, shamaninspirerade kloka kvinnor och män etc som befolkar så många fantasyvärldar? Finns det en längtan, ett djupt rotat urminne från en tid när människan levde i naturen som en del av den och förstod språket och kunde tyda tecknen?
Jag känner smärtan hos Moder Jord och det minsta jag kan göra är att skriva brev till ambassader och företag för att stötta de som aktivt kämpar för att rädda jorden från den förstöring som råder på grund av girighet. Jag skänker pengar till kampen när jag kan och försöker sprida information om vad som sker.
Poesi och miljö
I somras skrev jag ned en dikt som kom till mig som av sig själv. Då förstod jag inte riktigt vad den handlade om men jag tyckte mycket om den så jag sände den till en poesitävling där den fick första pris. En man kommenterade den så här: ”… Jag tar med mig alla ursprungsbefolkningar in i texten när jag läser den.” Då förstod jag att det är precis det den handlar om. Odjuret i texten är ”civilisationen” som förstör naturen.
Jag tillägnar härmed De där dagarna av åska och hetta till alla urfolk och miljöaktivister med förhoppning om ett lyckligare slut.
messagestothearctic30.tumblr.com