Den fjärde februari 2025 började som en vanlig dag för de flesta. Ingen, förutom en person, kunde ana att den skulle övergå till en fruktansvärd tragedi. Det är nog få som kommer glömma den här dagen. Sorgen når ända in i hjärtats djupaste vrår.
När det ofattbara sker
Jag var på väg till min mamma i Örebro för att fira hennes födelsedag. På vägen dit passerade jag gärningsmannens lägenhet en halvtimme innan dådet. Det förstod jag efteråt, när adressen blev känd. Allt var som vanligt. Det skulle bli en rolig dag. Hos mamma står radion på. Nyheterna som når oss är ofattbara. En skolskjutning. I Örebro.
Det har tagit flera dagar att processa det som hänt. När Risbergska en gång i tiden var ett gymnasium hade jag vänner som pluggade där. När det blev vuxenutbildning hade jag också vänner som gick där, bland annat en vän som läste in svenska högstadiet och gymnasiet, för att sedan studera vidare till undersköterska. En fantastisk prestation av en person som inte fått mycket utbildning i sitt tidigare hemland.
De här människorna som miste livet hade drömmar och planer. Ville bygga en bättre framtid för sig själva och sina familjer. Jag läste in gymnasiet som vuxen och vet vilket stort steg det är. Godkända gymnasiebetyg öppnar många dörrar för vidare utbildning. Det är början på ett nytt kapitel i livet oavsett bakgrund.
På söndagen besökte jag minnesplatsen. Vi det tillfället fanns varken kungligheter eller politiker på plats, däremot en strid ström av människor som berörts direkt eller indirekt. Värdigt och under tystnad lämnades blommor och tändes ljus. Där fanns också brev och gosedjur.
Jag tände mitt ljus och placerade det på den leriga och ojämna marken. Det lutade sig mot ett annat ljus som för att söka stöd i den svåra stunden. Orolig för att det skulle slockna höll jag ett öga på det. I den stunden var det väldigt viktigt för mig att just mitt ljus brann. Ett märkligt fokus som kanske fungerade som ett litet skydd mot andra, sorgsnare tankar.
När fler ljus tändes och omringade mitt förlorade jag det ur sikte. I sorgen enades vi och blev ett. Jag hoppas att vi kan ta med den känslan in i tiden som väntar oss.
Jag vill framföra mitt allra varmaste deltagande till de anhöriga.
Jag skriver på svenska och jag skriver fantasy. Det har länge funnits ett motstånd bland fantasyläsare att läsa svensk fantasy. Hur många gånger har jag inte hört frasen ”jag läser bara på engelska”. Det synsättet har börjat förändras och jag tror det beror på två saker. Dels det ihärdiga arbete som författare och mikroförlag har lagt ned på att sprida sin utgivning under många år, dels på att det publiceras allt fler högklassiga fantasyböcker skrivna på svenska.
Vikten av ett språk
Personligen kan jag inte alls förstå varför det är bättre att läsa på engelska. Varför inte både och? Jag läser gärna på engelska ibland för att hålla språket vid liv och för att jag tycker det är fantastiskt att förstå fler än ett språk. Svenska är ett vackert och ordrikt språk även om många hävdar motsatsen. Det fungerar alldeles utmärkt för alla genrer.
För mig är det otroligt viktigt med språk och det är ingen slump att jag jobbar med kommunikation, även om vägen dit varit lång. Jag hade fyllt 30 och fått barn när jag påbörjade en utbildning till informationsproducent som jag sedan följde upp med en yrkesutbildning till informationsdesigner. Kort sagt jobbar jag numera med text och grafisk form för tryckta och digitala medier. Författandet är (än så länge) en bisyssla.
Vad har det med svensk fantasy att göra kanske någon undrar? Jo, jag växte upp i en förort med en mindre bra grundskola, ingen av mina föräldrar hade någon högre utbildning, min mamma kom till Sverige från Finland i slutet på 60-talet som arbetskraftsinvandrare. Jag trivdes inte i skolan och gick ut nian med värdelösa betyg. Framtidsutsikterna var inte de bästa.
En ordbok och massa böcker
Jag önskade mig en svensk ordbok när jag var i yngre tonåren. Min mamma var snäll och köpte en till mig. Den står fortfarande i min bokhylla. Med hjälp av ordboken och allt läsande byggde jag upp ett stort ordförråd, utvecklade en hög läsförståelse och lärde mig att uttrycka mig i skrift. Mina föräldrar var med i en bokklubb en period så hemmets bokhylla fylldes av bland annat tidlösa klassiker.
Tack vare mina goda språkkunskaper lyckades jag utbilda mig som vuxen och dessutom starta en konsultfirma inom kommunikation. Det tror jag inte varit möjligt utan tillgången till litteratur redan från barndomen.
Nyansskillnader mellan olika ord, ordföljd, språkrytm, skiljetecken … Det är viktiga beståndsdelar för att öka tydligheten och njutningen av en text. När exakt rätt ord valts för att beskriva en situation eller karaktär fördjupas förståelsen och texten blir levande. Jag vill hela tiden lära mig mer.
Läs det som du tycker om
Genom att läsa och skriva berättelser i en genre som man tycker om utvecklas det egna språket. Fantasy var det jag tyckte allra mest om när jag växte upp och så är det fortfarande.
Läsare nämner ofta att språket i böckerna utgivna av mitt förlag är väldigt vackert och det gör mig otroligt glad. Jag vill verkligen bidra till att sprida läsglädje och höja statusen på svenska språket bland fantasyläsare.
Har du några tankar och åsikter om detta? Skriv gärna en kommentar.
Nyfiken på min firma? Läs mer på hemsidan cinna.se
Vill du veta mer om mitt lilla bokförlag? Kolla på catoblepas.se
Jag har alltid fascinerats av skrift. En massa krumelurer formar ord som bildar meningar som till slut blir berättelser och ibland nya världar. Det är helt otroligt. Om man som jag dessutom har livlig fantasi och genast omvandlar text till bilder i huvudet blir både läsning och författande mycket intressanta upplevelser.
Böcker får eget liv
Varje bok får ett nytt liv för varje ny läsare eftersom ingen har samma minnen och erfarenheter som en annan person. Vi har besökt olika platser, kan referera till olika händelser och uppfattar saker på vårt eget, personliga vis. Det gör att vi tolkar berättelserna som vi läser olika. Testa att be tre personer rita en katt och du får tre olika katter. En person kanske refererar till sin egen katt, en annan till en katt i en film etc. Likadant blir det när vi läser och det tycker jag är intressant.
Snart kommer min senaste bok släppas ut i världen. Hittills är det ett bara ett fåtal som läst den. Skräckblandad förtjusning är det uttryck som bäst beskriver vad jag känner inför det för naturligtvis vill jag att berättelsen ska tas emot väl. Jag har levt med karaktärerna i boken under lång tid och de betyder mycket för mig.
Vis av tidigare erfarenheter vet jag att texten kommer tolkas på sätt som jag själv inte tänkt på och det är spännande. När jag läser recensioner av mina egna böcker händer det att recensenten upptäckt aspekter som jag inte alls avsett. Vid ny genomläsning av texten kan jag oftast se det läsaren lagt märke till och jag får en ny syn på vad jag skrivit. Det är minst sagt helt fantastiskt!
Nytt år och nya tag med skrivandet. Planen är att Sandhäxan från Irj ska skrivas klart och publiceras innan höstens bokmässa i Göteborg. Jag har ärligt talat varit ganska lat senaste tiden och inte alls skrivit så mycket som jag tänkt. Tiden har funnits men av någon märklig anledning har jag valt att spela spel, titta på tv-serier och läsa istället. Jag skulle också träna jättemycket under jul- och nyårshelgerna för att bygga upp styrkan i min kropp igen. Jag är fortfarande rätt klen efter sjukdomsåren. Nåja, det hjälper inte att gnälla, det är bara att ta nya tag och göra de saker som jag föresatt mig. Frågan är bara varför det är så förbaskat svårt för mig att göra saker som faktiskt vill göra.
Tio år med Catoblepas förlag
Förra året var ett jubileumsår. Jag bildade Catoblepas förlag senhösten 2013. Det känns som alldeles nyss så det är en märklig känsla att veta att jag haft förlaget i 10 år redan. Förlaget skrev kontrakt med en ny författare, nämligen Patrik Centerwall. Det innebär att ni har en spännande samling noveller med temat urban fantasy att vänta er!
Ni är flera som önskat mina böcker som ljudböcker men jag ger inte ut ljud. Det beror på att jag inte har någon kunskap om ljudmarknaden och att jag inte själv lyssnar på ljudböcker. Catoblepas förlag är mitt hjärteprojekt där jag publicerar sådant jag själv vill läsa i de format jag själv tycker om. Men jag vill självklart att även ni som föredrar ljud ska kunna ta del av mina böcker och därför funderar jag på om något annat förlag kan vilja skriva ljudbokskontrakt. Jag tänker då i första hand på Purpurvinter som kan tilltala en bredare läsekrets än min fantasyserie om Yddrios. Vi får se vad som händer!
Träddrakens år
Den tionde februari är det kinesiskt nyår och kaninens år övergår till drakens år. Jag är född i råttans år. Det kanske inte är ett lika tufft djur som draken, men råttor är smarta och riktiga överlevnadskonstnärer så jag är nöjd med mitt årsdjur. Som fantasyförfattare hade såklart en drake passat fint. De är nästan symbolen för vår genre.
Enligt det kinesiska horoskopet är omvandling, tillväxt och överflöd nyckelord för 2024. Det låter bra tycker jag. Vi får hålla tummarna för att det slår in. Jag avslutar det här inlägget med att tacka alla läsare för 2023 och önska er ett fantastiskt 2024. Förhoppningsvis kommer det nya året föra med sig förbättringar både på ett personligt plan och vad gäller världsläget. God fortsättning på det nya året!
Mitt pågående manus är en fjärde bok om fantasyvärlden Yddrios. Den här berättelsen utspelas i Irj, ett fredligt land där de flesta invånare lever på att odla och föda upp får. Dit sänds Samarja Vekk som är befälhavare i den kejserliga armén med uppdraget att göra Irj till ytterligare en av kejsardömet Tebidiars provinser. Till sin hjälp har hon en armé av soldater och mästerbesvärjaren Drelar. Uppdraget är klassat som enkelt. Folket i Irj har ingen erfarenhet av krig och försvar, men andra saker händer som ingen räknat med.
Sandhäxan från Irj nämns i min bok Shessandras hjärta. Jag skrev mer om henne än vad som sedan kom med i den boken. Tanken var redan då att hon skulle få en egen bok istället då hennes historia krävde det och för att berätta sandhäxans historia behövde även Irjs historia klargöras.
Jag skriver inte särskilt snabbt och därför tar det tid mellan mina utgivningar. Jag behöver fundera över handlingen och lära känna karaktärerna i lugn och ro. Eftersom jag inte lever på mitt författarskap utan frilansar som skribent och grafisk formgivare får bokskrivandet ofta stå åt sidan för annat. Jag sätter oftast en plan för skrivandet och när det ska vara klart, men om det inte lyckats på grund av att annat tar mycket tid så är det helt ok. Mitt mål är att publicera Sandhäxan från Irj sommaren 2024. Jag vill gärna ha med den till Bokmässan i Göteborg 2024, men som sagt, vi får se om den hinner bli klar.
De stora förlagen publicerar inte mycket svensk fantasy och särskilt inte fantasy som riktas till vuxna läsare. Trots det finns det ett stort utbud av genren på marknaden. Hur går det ihop kan man undra. Jo, det är alla eldsjälar som driver mikroförlag och de författare som tar risken att bekosta sin egen utgivning som står för mångfalden inom den svenska fantastiken. Det är en minst sagt blandad gryta som kokar för fullt och läsarna serveras den ena exotiska rätten efter den andra. Trots det syns inte den svenska fantastiken så mycket som den förtjänar.
Mikroaktörerna på marknaden saknar oftast kapital för reklamkampanjer. Det är kostsamt med produktion, distribution och marknadsföring. Bokhandlarna tar hellre in titlar som de vet kommer sälja än okända författare. Det är några av de faktorer som gör det svårt att nå ut till läsarna. Sociala medier, bokmässor, konvent och marknader är vanliga marknadsföringskanaler. Räckvidden är begränsad men det finns de som lyckats bygga upp en trogen läsekrets tack vare mycket bra utgivning och ihärdigt arbete.
Vi skulle inte ha någon svensk fantasy utan de små utgivarna. Som läsare har man oftast inte koll på de olika förlagsformerna eller hur mycket hårt arbete som ligger bakom produktionen av en bok. Genren är omtyckt av de som upptäckt vilka spännande och annorlunda berättelser som finns. Mikroaktörerna erbjuder något annat än det gängse utbudet. För de flesta är det kärleken till bra berättelser som är den drivande kraften, för några pengar att tala om finns oftast inte att hämta.
Tyvärr finns det en trist och orättvis attityd mot mikroaktörerna. Alla dras över en kam och recensenterna på de stora tidningarna kastar oftast recensionsexemplaren direkt i papperskorgen. De etablerade kulturella institutionerna verkar inte tycka att det är riktig litteratur om det inte är någon av de stora förlagen som står bakom utgivningen och just fantasygenren rynkas det extra mycket på näsan åt.
För många mikroaktörer blir det ganska snart ekonomiskt ohållbart att publicera böcker och arbetsbördan är stor. Jag har sett i sociala medier att många läsare blir ledsna när ytterligare ett fantastikförlag läggs ned och bokbloggaren Håkans hylla (@hakans.hylla) drog med anledning av detta i våras igång en kampanj på instagram med hashtaggen #stöttasvenskfantastik. Det är att av flera bevis på att den alternativa utgivningen är viktig. Jag går så långt som att säga att det är en kulturgärning. Bredden och mångfalden blir större med oberoende utgivning.
Ett råd och en vädjan till er läsare som är tveksamma till de mindre aktörerna är att inte döma ut alla bara för att ni hade oturen att läsa en bok som inte håller måttet. Det finns så mycket därute. Allt ifrån proffsigt skrivna, redigerade och satta böcker till ofärdiga texter som inte ens är korrlästa. Kvaliteten skiftar och det är så det ska vara. För alla måste börja någonstans och alla lär sig hela tiden. Guldkornen är många inom svensk fantasy om man bara ger sig tid att leta efter dem.
Under de tio år som jag varit verksam har jag sett många förlag såväl grundas som läggas ned. Jag har själv många gånger funderat på att ge upp men kärleken till genren är stark och det finns många bra manus. Mitt behov att dela med mig av både mina egna och utvalda författares berättelser närs av positiv respons från förlagets läsare. Stort tack till er!
Jag upplever att det hänt enormt mycket på kort tid. Mer kunskap bland förläggare och författare har höjt kvaliteten avsevärt och det är verkligen kul att se. Jag följer med spänning den fortsatta utvecklingen av den svenska fantastiken.
Sök på #svenskfantasy och #svenskfantastik på instagram för boktips.
Skriv recensioner på till exempel Goodreads, bloggar och sociala medier
Följ förlag och författare på sociala medier
Ge bra betyg på böcker du gillar i bokappar
Köp böcker eller låna på bibliotek
Har du fler tips? Skriv gärna en kommentar!
Vill du veta mer om mitt bokförlag? Besök hemsidan catoblepas.se
Liten ordlista
Fantastik: En paraplybenämning för de spekulativa genrerna som exempelvis fantasy, sf och skräck.
Traditionella förlag: Författaren upplåter bokrättigheterna till förlaget och får ersättning från förlaget enligt avtal.
Hybridförlag: En typ av bokutgivningstjänst där författaren bekostar hela eller delar av utgivningen.
Mikroförlag: Små förlag med liten budget som ofta drivs vid sidan av en mer inkomstbringande verksamhet eller anställning.
Egenutgivare: Författaren har publicerat sin bok på egen hand och står för alla kostnader samt behåller själv vinsten.
Crowdfounding / gräsrotsfinansiering: Via en plattform som exempelvis Kickstarter presenterar aktören sin idé. De som vill kan då välja att sponsra projektet och får den färdiga produkten i utbyte om målet för insamlingen uppnås och projektet slutförs. Om det inte sker får sponsorerna tillbaka satsade pengar.
PoD(Print on Demand): Genom företag som tillhanadahåller tjänsten kan författaren göra sin bok tillgänglig för tryck, men den trycks först när någon beställer ett exemplar. Företaget tar ofta en startkostnad samt en viss procent av försäljningspriset per såld bok.
Det blir ett tilltryck av Purpurvinter då den är slut på förlaget! Stort tack till alla er som köpt och läst min bok. Det var en bok som var lite extra rolig att skriva och jag saknar faktiskt de fiktiva gästerna på kurorten. Det kan hända att det kommer en bok till som utspelas i samma miljö, men först ska jag skriva klart manuset till Sandhäxan från Irj.
Jag blir otroligt glad över den fina respons som boken fått. För oss författare som är utgivna på mikroförlag / egenutgivare är det guld värt med recensioner och omdömen på sidor som Goodreeds och Omnible samt omnämnanden i sociala medier. Det gör att fler får vetskap om våra böcker och vi kan öka försäljningen. Den krassa verkligheten är att om inte böckerna säljer kommer det inte in pengar för att trycka upp nästa bok, så om du gillar svensk fantastik från små indieförlag kan du stödja oss på det sättet.
Purpurvinter släpptes i december 2022 så det betyder att i år är första gången den är med på Bokmässan i Göteborg. Jag ser verkligen fram emot att få visa upp boken i Oscarianska Compagniets monter. Hoppas vi ses i Fantastikgränd!
Purpurvinter av Lupina Ojala är vacker på både utsida och insida. Ett ljuvligt språk som gör att miljön blir verklig och olika karaktärer autentiska. En spänning byggs upp som gör att ens eget liv får stå lite på vänt. Vill bara få veta mer och läsa klart.
Catoblepas förlag grundade jag 2013 för att jag ville publicera fantasy för vuxna och unga vuxna av svenska författare. Det finns väldigt mycket bra manus men de stora förlagen nappar tyvärr inte. Dessutom ville jag ge ut mina egna noveller och den fantasyroman som jag skrev på då. Det är min egen utgivning som det här inlägget fokuserar på.
Jag hade fått flera noveller publicerade i diverse antologier och de hade dessutom fått bra respons från läsarna. Det gjorde gott för mitt självförtroende och jag bestämde mig för att publicera mina texter själv. Det var den andra drivkraften för att bilda Catoblepas förlag. Jag började försiktigt med några av mina noveller som e-böcker och förlaget släppte sedan den första tryckta boken som var novellsamlingen Runristaren av Andrea Grave-Müller.
Jag hade funderat på att skicka mitt bokmanus till några av de stora etablerade förlagen men insåg att chansen att få det utgivet var minimal. De små indieförlagen vars utgivning jag läser och uppskattar hade varit ett alternativ, men jag tyckte att då kunde jag lika gärna starta ett eget förlag. Om manuset skulle bli antaget så visste jag att upplagan skulle bli liten och genomslagskraften begränsad. Det är ju tyvärr så att mikroförlagen har svårt att synas i den flod av böcker som publiceras varje år. Med egen utgivning skulle jag ha full kontroll över mina projekt.
Jag skriver som jag vill …
Jag brukar tänka på det gamla punkbandet KSMB när jag jobbar med mina bokprojekt. De har en låttext som går så här: ”En slemmig torsk i en brödrost! Jag stoppar upp fingret bakom en tapet. Vad är det jag känner? Jo, en klibbig smet. Jag sjunger som jag vill!”
Mina texter är mina personliga projekt och jag skriver som jag vill. Jag vill hela tiden utvecklas och förbättra mitt skrivande. Det viktigaste för mig är att jag får hitta min egen berättarröst, min egen ton i texterna och prova de idéer som jag tycker är intressanta. Naturligtvis vill jag att mina böcker ska bli omtyckta och nå en bredare läsekrets än vad de gör idag. Självklart önskar jag att jag kunde tjäna pengar på mitt skrivande så jag kunde jobba som författare på deltid istället för att som nu skriva på min fritid. Jag inser att det troligen inte kommer bli så. De första åren hade jag hopp om att det skulle kunna fungera, men nu är jag mera realistisk.
Hjälpsamma personer har gett mig olika förslag på vad jag skulle kunna göra för att lyckas försörja mig som författare. Ett förslag som återkommer är att byta genre från fantastik till exempelvis kriminalromaner eller erotik. Men det vill jag ju inte skriva. Som konsult skriver jag beställningstexter och får betalt. Det är ett mycket enklare sätt att tjäna pengar på skrivande än att skriva en hel bok. Det gör ont i min konstnärssjäl varje gång någon föreslår att jag ska byta genre till något som fler gillar. Det är ju inte det mitt författarskap går ut på. Då är det bättre att jag slutar skriva böcker och enbart koncentrerar mig på mitt brödjobb.
”Ickekreativa människor tänker och fungerar annorlunda.”
Lupina Ojala
Ett annat förslag som jag ofta får är att jag ska börja med skrivarkurser. Men varför då? undrar jag varje gång. Jag vill inte vara lärare, då hade jag utbildat mig till det. Jag har aldrig bett om råd gällande min författarkarriär och folk menar säkert väl. Antagligen har ickekreativa personer svårt att förstå vad som driver en skapande människa. Tidigare har jag hållit på en hel del med konsthantverk, bland annat gjorde jag silversmycken och sålde. Även då fick jag oombedda råd som att jag skulle kunna beställa färdiga smycken billigt från Asien för att sälja istället för att göra dem själv. Ickekreativa människor tänker och fungerar annorlunda.
Läsarkontakt betyder väldigt mycket
När läsare tar sig tiden att skriva till mig för att berätta att de tycker om det jag skriver och vill läsa mer blir jag väldigt glad. Det betyder verkligen väldigt mycket. De världar jag bygger upp och de karaktärer vars livsöden jag berättar om har varit med mig under flera år innan den färdiga boken når ut i handeln. Det är fantastiskt när andra tar del av något som från början bara fanns i mitt huvud. Den känslan som jag själv får efter att ha läst klart en riktigt bra bok är det underbart att kunna ge till andra. Mina läsare kanske inte är så många, men för varje enskild person som berörs av mina böcker blir jag otroligt stolt och och lycklig.
Det finns väldigt många bokförlag i Sverige. De stora jättarna syns och hörs mest medan småförlag och mikroförlag kämpar på med olika grader av framgång – eller ingen framgång alls om det vill sig illa. Nya startas och andra läggs ned i en ständig ström. Förlagsbranschen är tuff med hård konkurrens. Vad är det som gör att så många ändå väljer att bilda ett eget bokförlag? Jag kan naturligtvis bara svara för mig själv och det tänkte jag göra med det här inlägget.Den här första delen om mina äventyr med förlaget kommer fokusera på publiceringen av andra författares manus.
Jag grundade Catoblepas förlag hösten 2013. Eftersom jag redan hade en egen firma som frilansande formgivare/skribent var det inte särskilt krångligt eller omvälvande att registrera ett förlag som biverksamhet. Dessutom hade jag genom mitt yrke redan kunskaperna om sättning, grafisk design, textbearbetning med mera. Förlagets inriktning är fantasy då det är min favoritgenre som betyder mycket för mig. Jag ville helt enkelt publicera böcker som jag själv tycker om samt mina egna manus. Tidigare hade jag varit delaktig i flera olika fantasyprojekt. Det var både roligt och givande, men nu ville jag skapa något eget som jag hade full kontroll över.
Bokförlaget är ett eldsjälsprojekt
Det fanns otroligt mycket som jag inte visste ett dugg om upptäckte jag snart. Dessutom tog min nya hobby mycket mer tid i anspråk än jag räknat med. För att hinna med förlaget utan att bli utbränd är utgivningen minimal. Det ska vara roligt och det måste vara ett manus som jag verkligen älskar för att det ska vara värt alla sena kvällar och alla helger framför datorn.
Jag är väl medveten om att det jag har att erbjuda författare inte är ens i närheten av vad ett större, etablerat förlag kan erbjuda. Det är jag noga med att förklara vid kontraktsskrivning. Det blir inga jättestora releasefester fyllda med journalister, där alla gäster får gratis drinkar och ett exemplar av boken. Tyvärr. Det finns inte i budgeten.
Om tillräckligt många böcker blir sålda genereras en vinst. Blir de inte sålda har jag förlorat de pengar jag satsat. Och all tid som jag lagt ned på att lektörsläsa, korrläsa, göra sättningen och designa omslag. För att inte glömma alla bilder och texter som ska fixas till sociala medier med mera. Detsamma gäller författaren som förstås blir besviken om det stora genombrottet inte kommer. Det poängterar jag alltid ordentligt. Catoblepas är ett personligt förlag där författaren får mycket frihet och eget ansvar.
Jag passar här på att nämna att förlaget inte tar emot manus. Eventuella samarbeten växer fram på annat sätt. Catoblepas är mitt eldsjälsprojekt för att jag älskar fantasy och allt måste kännas 100% rätt. Självklart önskar jag både ekonomiska framgångar och höga försäljningssiffror, men aldrig genom att försöka gissa vad marknaden vill ha. Dessutom trivs jag enormt bra med min primära inkomstkälla och nöjer mig med att ha förlaget som bifirma. Det ger mig friheten att bara ge ut böcker som jag själv vill läsa för de läsare som vill ha lite annorlunda fantasy från svenska författare.
Misstag och lärdomar
Det tog flera år innan jag hittade den form som jag vill att förlaget ska ha. Jag gjorde många misstag men lärde mig något för varje gång. Eftersom vinsten är minimal och arbetsbördan ibland varit för stor så har jag flera gånger funderat på att lägga ned. År 2019 blev jag långtidssjuk och allt bokrelaterat låg på is en lång period, men både förlaget och jag överlevde.
Jag har fått frågan varför jag inte väljer en hybridlösning, men det har jag valt bort. Den författare som vill ha hjälp med lektörsläsning, sättning eller omslagsdesign hänvisar jag till mina konsulttjänster i den delen av företaget som utgör mitt brödjobb. Förlagsarbetet ska vara roligt och kreativt, inte beställningsjobb.
Förlagets storsäljare!
Catoblepas största projekt var den fantastiska fantasytrilogin Serahema Saporium av Marcus Olausson. Det fungerade perfekt. Dels för att jag vid det laget hade lärt mig mer om förläggande och dels för att Marcus varit med i bokbranschen länge och är väl medveten om hur det fungerar att vara utgiven på ett mikroförlag. Han vet också att författaren måste vara delaktig i marknadsföring och försäljning och har gjort en ordentligt insats som gett resultat.
Serahemaböckerna är väldigt populära och det med all rätt. Trots att jag i egenskap av förläggare läst dem väldigt många gånger under slutredigeringen fängslas jag fortfarande av denna genomarbetade värld och dess färgstarka karaktärer. Med den sista delen Till hjärtats sista slag blev Serahema utsedd till Årets serie 2021 av Fantasykammaren!
Oscarianska Compagniet för magiska expeditioner
Förutom att bearbeta manus och jobba med den grafiska formen ingår olika typer av marknadsföring och det roligaste är delta i mässor och få möta både gamla och nya läsare. Nästan varje år delar Catoblepas förlag monter med Annorlunda förlag på Bokmässan i Göteborg under namnet Oscarianska Compagniet för magiska expeditioner. Naturligtvis har aktuella författare alltid inbjudits att finnas på plats för signeringar och för att möta sina läsare.
Just nu jobbar jag inte med någon annan författare utan lägger istället mer tid på mina egna manus. Det är mycket möjligt att jag framöver kommer möta någon författare med ett manus som jag inte kan motstå. Det får framtiden utvisa.
Det är verkligen väldigt roligt att min bok Purpurvinter är nominerad i kategorin ÅRETS BOK i FANTASYKAMMARENS TOPPLISTA 2022! Det var min vän och författarkollega Marcus Olausson som såg det före mig och skickade gratulationer på morgonen. Marcus är utgiven på mitt förlag, Catoblepas förlag, och fick förra året utmärkelsen ÅRETS SERIE för SERAHEMA SAPORIUM.
Det är väldigt fina böcker som utgör de andra tre nomineringarna, men även om jag inte vinner så är det verkligen kul att ha blivit nominerad. Snart öppnar röstningen och då kan alla läsare rösta på sin favorit.
Juryns motivering: ”Vintern 1907 manas fram med lika mycket historisk autenticitet som krypande, spöklik känsla när märkliga saker börjar hända på Mössebergs vintersanatorium. Läsaren erbjuds en rad mysterier att försöka lösa medan författaren skickligt avslöjar allt fler detaljer kring en gammal tragedi.”
Min ångnovell Sekelskifte släpptes som e-bok 12 januari. Den finns tillgänglig hos bland annat, Bokus, Adlibris, de flesta digitala boktjänster samt bibliotek. Senare i år kommer den även som tryckt novellbok.
Handling: I Villa Amelon, beläget i de otillgängliga bergen, bor den rika och mäktiga Dorelia. Världens främsta vetenskapare står till hennes förfogande för att med kemikalier och mekaniska klockhjärtan råda över liv och död.
1800-talet närmar sig sitt slut. Dorelia Amelon har storslagna planer inför sekelskiftet när hon hemsöks av minnen från det förflutna.
Jag läser mycket svensk fantasy och sedan min egen debut 2015 har jag lärt känna många härliga, kreativa personer. Jag tycker det är fantastiskt att få vara en del av den framväxande svenska fantastikscenen. Flera indieförlag har både uppstått och lagt ned, nya eldsjälar har startat förlag för att fylla tomrummen som de lämnat efter sig och några av de tidiga projekten lever fortfarande. Det är en sjudande gryta av kreativitet och elden som värmer vår inhemska fantastik med dess undergenrer brinner med klar låga.
Läser, skriver och nätverkar
Intresset för just svensk fantasy har ökat. Jag är övertygad om att det beror på stigande litterär kvalitet och ökade kunskaper bland egenutgivare och småförlag. Inte att förglömma det hårda arbete som gjorts under många år för att sprida budskapet att det finns alternativ till de engelskspråkiga utgivningarna. Det är hos indieförlagen och de kämpande författarna som bekostar publiceringen av sina böcker själva som genren är levande eftersom de stora jättarna inte satsar på fantasy av svenska författare. Särskilt inte om den är riktad till en vuxen läsekrets.
Gästbloggare
Jag har hittat flera riktiga fantasypärlor av svenska författare och imponeras över de komplexa världsbyggena och intressanta karaktärerna. Det finns många väldigt bra böcker numera, problemet är att få läsare hittar dem. Utan någon stor budget och ett upparbetat nätverk är det tyvärr mycket svårt att nå ut. I mitt eget lilla nätverk av författare hjälps vi åt och stöttar varandra. Det är både fint och värdefullt.
På min blogg bjuder jag in gäster som får presentera sig själva och sina tankar om skrivande och fantasy. Det har varit några spridda gäster tidigare men i år har jag planerat att bjuda in en gästbloggare per månad. Nu i januari är det Frida Hallberg som skriver om en litterär revolution. Läs gärna! Om du vill veta mer om Frida och hennes böcker kan du följa henne på Instagram: @frida.hallberg.forfattare
