Därför startade jag ett eget bokförlag – del 2
Catoblepas förlag grundade jag 2013 för att jag ville publicera fantasy för vuxna och unga vuxna av svenska författare. Det finns väldigt mycket bra manus men de stora förlagen nappar tyvärr inte. Dessutom ville jag ge ut mina egna noveller och den fantasyroman som jag skrev på då. Det är min egen utgivning som det här inlägget fokuserar på.
Läs gärna: Därför startade jag ett eget bokförlag – del 1
Steampunknoveller och en fantasybok
Jag hade fått flera noveller publicerade i diverse antologier och de hade dessutom fått bra respons från läsarna. Det gjorde gott för mitt självförtroende och jag bestämde mig för att publicera mina texter själv. Det var den andra drivkraften för att bilda Catoblepas förlag. Jag började försiktigt med några av mina noveller som e-böcker och förlaget släppte sedan den första tryckta boken som var novellsamlingen Runristaren av Andrea Grave-Müller.
Jag hade funderat på att skicka mitt bokmanus till några av de stora etablerade förlagen men insåg att chansen att få det utgivet var minimal. De små indieförlagen vars utgivning jag läser och uppskattar hade varit ett alternativ, men jag tyckte att då kunde jag lika gärna starta ett eget förlag. Om manuset skulle bli antaget så visste jag att upplagan skulle bli liten och genomslagskraften begränsad. Det är ju tyvärr så att mikroförlagen har svårt att synas i den flod av böcker som publiceras varje år. Med egen utgivning skulle jag ha full kontroll över mina projekt.
Jag skriver som jag vill …
Jag brukar tänka på det gamla punkbandet KSMB när jag jobbar med mina bokprojekt. De har en låttext som går så här:
”En slemmig torsk i en brödrost! Jag stoppar upp fingret bakom en tapet. Vad är det jag känner? Jo, en klibbig smet. Jag sjunger som jag vill!”
Mina texter är mina personliga projekt och jag skriver som jag vill. Jag vill hela tiden utvecklas och förbättra mitt skrivande. Det viktigaste för mig är att jag får hitta min egen berättarröst, min egen ton i texterna och prova de idéer som jag tycker är intressanta. Naturligtvis vill jag att mina böcker ska bli omtyckta och nå en bredare läsekrets än vad de gör idag. Självklart önskar jag att jag kunde tjäna pengar på mitt skrivande så jag kunde jobba som författare på deltid istället för att som nu skriva på min fritid. Jag inser att det troligen inte kommer bli så. De första åren hade jag hopp om att det skulle kunna fungera, men nu är jag mera realistisk.
Hjälpsamma personer har gett mig olika förslag på vad jag skulle kunna göra för att lyckas försörja mig som författare. Ett förslag som återkommer är att byta genre från fantastik till exempelvis kriminalromaner eller erotik. Men det vill jag ju inte skriva. Som konsult skriver jag beställningstexter och får betalt. Det är ett mycket enklare sätt att tjäna pengar på skrivande än att skriva en hel bok. Det gör ont i min konstnärssjäl varje gång någon föreslår att jag ska byta genre till något som fler gillar. Det är ju inte det mitt författarskap går ut på. Då är det bättre att jag slutar skriva böcker och enbart koncentrerar mig på mitt brödjobb.
”Ickekreativa människor tänker och fungerar annorlunda.”
Lupina Ojala
Ett annat förslag som jag ofta får är att jag ska börja med skrivarkurser. Men varför då? undrar jag varje gång. Jag vill inte vara lärare, då hade jag utbildat mig till det. Jag har aldrig bett om råd gällande min författarkarriär och folk menar säkert väl. Antagligen har ickekreativa personer svårt att förstå vad som driver en skapande människa. Tidigare har jag hållit på en hel del med konsthantverk, bland annat gjorde jag silversmycken och sålde. Även då fick jag oombedda råd som att jag skulle kunna beställa färdiga smycken billigt från Asien för att sälja istället för att göra dem själv. Ickekreativa människor tänker och fungerar annorlunda.
Läsarkontakt betyder väldigt mycket
När läsare tar sig tiden att skriva till mig för att berätta att de tycker om det jag skriver och vill läsa mer blir jag väldigt glad. Det betyder verkligen väldigt mycket. De världar jag bygger upp och de karaktärer vars livsöden jag berättar om har varit med mig under flera år innan den färdiga boken når ut i handeln. Det är fantastiskt när andra tar del av något som från början bara fanns i mitt huvud. Den känslan som jag själv får efter att ha läst klart en riktigt bra bok är det underbart att kunna ge till andra. Mina läsare kanske inte är så många, men för varje enskild person som berörs av mina böcker blir jag otroligt stolt och och lycklig.