RÄVELD

Sulor mot skare krasar 
stövlarnas spetsar pekar mot svart himmel 
och den stjärna alltet kretsar kring 
Rävarnas svansar sveper över valvet 
i den eviga jakten 
Jag har sett den tusentals gånger förut 

Renens mjuka nos mot min kind 
varm och trygg 
Vit andedräkt ser ut som skira sagoväsen 
de svävar i luften omkring oss 

Jag drömmer varje natt 
men isen är det enda som är kvar när jag vaknar 
Räveld viskar jag utan att förstå 
I handen känslan av sjalens mjuka silke 
Jag kan inte minnas dina ögon 

Staden äter mig 
och dagarna är näst intill outhärdliga 
Jag tröttar ut mig efter arbetets slut 
springer i parken tills jag inte längre kan andas 

När jag kommer hem 
längtar jag efter sömnen 
och det som är mitt riktiga jag 
Där färgerna växer över himlen är jag hemma 

Din bästa härk drog akkjan när vi for över isen 
och rävarna dansade ovanför oss 
Du sade ingenting 
för alla ord var otillräckliga 

Jag tror det var dagen du äntligen skulle bli min 
fast i drömlandet är det alltid natt 
Det smäller i isen 
Svettig och ensam ligger jag plötsligt i en säng 

För varje gång jag vaknar 
har jag svårare att lokalisera mig 
Klockan visar på sju 
med darrande fingrar slår jag numret till jobbet 
skyller på att jag är sjuk 

Sömn, kom och ta mig hem 
Låt mig dansa i skenet från rävarnas eld