Jag frilansar som formgivare och copywriter samtidigt som jag driver ett litet bokförlag som publicerat både mina egna och andra författares verk. Som så många andra kreativa människor har jag blivit utbränd flera gånger. Den senaste smällen kom 2018 men jag vägrade låta det förstöra min tillvaro. Extra lång semester fick räcka tyckte jag. Hjärtklappningen försvann och viss ork återkom, men bara för en kort tid. Sedan mådde jag dåligt igen. Året därpå fick jag en inflammation i sköldkörteln varpå månader av behandling med bland annat kortisontabletter (med jobbiga biverkningar) följde. Jag fortsatte jobba men inte längre heltid. Det påverkade naturligtvis även min ekonomi mycket negativt.

Jag fick aldrig träffa någon läkare förutom på jourmottagningen eftersom det inte fanns några läkartider på någon av vårdcentralerna i närheten. Den läkaren skrev ut antibiotika som inte på något sätt kan hjälpa mot subakut sköldkörtelinflammation. Till slut fick jag lämna blodprov på en vårdcentral och fick rätt diagnos. Själv hade jag för länge sedan insett att det var sköldkörteln på grund av att jag drabbats av väl synlig struma. Jag fortsatte jobba och försökte orka med att träna lite ibland. Träning är ju bra för hälsan.

Bokmässan 2019 var jag väldigt sjuk men eftersom det inte är en smittsam sjukdom var jag där ändå men jag minns faktiskt inte mycket. Utställningsmontern blev i alla fall toppenfin och författarna på mitt förlag ställde upp och skötte ruljangsen tillsammans med Annorlunda förlag som vi delade monter med.

Blodprov på labb med påföljande brev eller ibland telefonsamtal från läkare med instruktioner om behandling var den vård jag fick. Hjärtklappningen och den ångest som en överaktiv sköldkörtel (under inflammationsperioden hade jag hypertyreos) orsakar dämpades med betablockerare. Jag hade ingen aning om att det tar flera månader att bli frisk från en sköldkörtelinflammation så jag kämpade vidare med jobbet. Ofta trodde jag att jag skulle dö och många gånger önskade jag faktiskt att jag skulle göra det. Smärtor i hela kroppen och en rivande ångest gjorde tillvaron outhärdlig. Pressen utifrån var densamma som när jag var frisk för ingen förstod att jag var sjuk och jag har alltid varit dålig på att säga nej. Jag vill ju inte framstå som lat.

Krossade drömmar och hjärndimma

Till slut gick det inte längre för jag kunde inte koncentrera mig ens ett par timmar om dagen som jag trots allt mäktat med tidigare. Hjärndimman tog över helt och hållet. Jag gick från att ha frilansat inom mitt drömyrke, dansat och tränat flera gånger i veckan, skrivit böcker och drivit förlag till att göra nästan ingenting i ett helt år. Hela 2021 jobbade jag minimalt och vilade övrig tid. Ibland orkade jag skriva lite på min nya bok. Hälsan var förstörd och mina drömmar krossade. Jag har gråtit floder av sorg över mitt förlorade liv och det värsta är att jag inte uppskattade det så mycket som jag borde ha gjort. Då ville jag utvecklas som hobbydansare, utöka bokförlaget och bli professionell författare. Nu vill jag mest av allt bli frisk.

Sköldkörteln blev aldrig bra igen efter inflammationen. Den producerar för lite sköldkörtelhormon vilket bland annat innebär trötthet, hjärndimma, viktuppgång, magproblem, håravfall och depression. Jag började äta Levaxin som är ett konstgjort sköldkörtelhormon men fick för låg dos och ingen läkare brydde sig om att jag fortfarande mådde dåligt, inte förrän jag flyttade och fick en ny läkare. Nu kan jag hålla mig vaken hela dagarna och behöver inte sova flera gånger om dagen. Hälsan är fortfarande i uselt skick men det är bara att kämpa på och aldrig ge upp hur hopplöst det än känns.

Vad har det här med författarskap att göra då? Jo, jag bestämde mig för att lägga alla drömmar på hyllan och använda den begränsade mängd energi jag har på att jobba och klara av vardagen. Det resulterade i att jag blev nedstämd igen och livet kändes tomt. Vi kreativa människor måste få utlopp för den delen av personligheten annars förtvinar vi inuti.

Skrivlivet fortsätter trots allt

För att livet ska fungera behövde jag välja ut vad jag ska lägga min energi på utöver jobb och nödvändiga vardagssysslor. Jag ger tyvärr inte längre ut andra författare på mitt förlag, däremot jobbar jag vidare på det manus jag påbörjat och låter det få ta den tid det tar. Varje dag övar jag på att inte bli ledsen, arg och frustrerad över att jag blir trött och får svårt med koncentrationen. Utan skrivandet känner jag mig inte hel men naturligtvis måste brödjobbet komma först. Utan inkomst går det ju inte att leva och det finns andra som behöver mig.

Drömmen om att kunna leva på mitt författarskap har jag lagt åt sidan tills vidare. Energin räcker inte till för det som krävs för att synas och höras i den mängd böcker som ges ut varje år men jag skriver så ofta jag hinner och orkar. Tur att bärbara datorer finns så det funkar att sitta tillbakalutad i soffan och skriva när jag är för trött för att sitta vid skrivbordet.

Jag är enormt tacksam för er läsare som uppskattar mina böcker och som ser fram emot nästa utgivning. Ni är mitt författarbränsle! Ni läsare – och mitt kaffe.

Vill du lära dig mer om hypertyreos och hypotyreos?

Visste du att fjärilen ofta används som symbol för sköldkörtelsjukdomar eftersom sköldkörteln är formad som en fjäril?

Sköldkörteln, eller tyroidea (latin: glandula thyreoidea), är en tvådelad endokrin (hormonproducerande) körtel lokaliserad i halsen, strax under struphuvudet och utmed sidorna på luftstrupen. Sköldkörtelns hormoner, tyroideahormoner, går direkt ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Läs mer på Wikipedia.

Det finns väldigt mycket information om sköldkörtelsjukdomar på Sköldkörtelförbundets hemsida: skoldkortelforbundet.se

Läsvärd artikel från Svenska Yle: Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln)

Läsvärd artikel från Region Örebro Län: Forskning visar att hypertyreos har stor påverkan på livskvalitén

Taggen #thyroidwarrior används ofta i sociala medier av personer som skriver om sin tillvaro med sköldkörtelproblem.

25 maj är internationella sköldkörteldagen!