I går besökte jag Norders Bokhandel i Falköping för att presentera min senaste bok och höra om de ville ta in den i sitt sortiment. Eftersom Purpurvinter utspelas i Falköping vill jag så klart att den ska gå att köpa i stan. Nu finns den hos Norders på Dotorpsgatan 3!
Varje gång jag varit inne i bokhandeln har personalen varit mycket trevliga och serviceinriktade. Det är mysig butik och det som inte finns inne beställer de efter önskemål. Kika in där nästa gång du har vägarna förbi Falköping.
Tidigare har jag inte varit särskilt aktiv med att sälja in mina böcker och det är något jag nu ändrar på. Skriva böckerna är det roligaste men utan marknadsföring är det få som hittar dem. Som så många andra tycker jag det är svårt att tala gott om mig själv och sådant jag själv skapat, men all fin respons jag får från läsare ger mig energi till att tala för mina böcker.
Stort tack till er som recenserar och gör inlägg i sociala medier när ni läst. Det betyder enormt mycket för alla oss indieförfattare som inte är utgivna på ett stort förlag med bra ekonomi. Ni ger inte bara inspiration till att skriva mer utan hjälper oss också att hitta fler läsare!
Idag släpps nämligen min senaste roman Purpurvinter. Från och med idag finns den att beställa från bland andra Bokus och Adlibris. Böckerna kom från tryckeriet för en vecka sedan så jag har fått hålla och bläddra och glädjas i lugn och ro.
Det ska bli spännande att få se hur Purpurvinter kommer att tas emot. Förhandsläsarna har varit mycket positiva och gett fina omdömen. De har använt ord som spännande, oförutsägbar, originell och underbar. Jag hoppas att alla andra som läser också kommer njuta av berättelsen. Den var väldigt härlig att skriva och jag saknar den redan. När en bok väl är publicerad är den inte längre bara min.
”Ett mycket väl uppbyggt mysterium som gör det omöjligt att slita sig!”
Magic Frigren
Handling:
Året är 1907 när fröken Qwelia Älling tar in på det nyöppnade Vintersanatoriet på Mösseberg. Där hoppas hon finna återhämtning och vila. Men vad vill flickan som bara Qwelia och gårdskarlen kan se? Och vad är det egentligen för hemligheter de nyfunna vännerna döljer?
Det som var menat att bli en kort vistelse med lyx och vattenbehandlingar drar ut på tiden, för vem kan resa hem när alltför många frågor kräver sina svar? Utanför Vintersanatoriet faller snön medan himlens färg långsamt skiftar till purpur.
Min senaste bok Purpurvinter finns nu som e-bok. Den finns tillgänglig hos Storytel, Nextory och Bookbeat, hos de flesta bibliotek och i nätbokhandeln. Personligen föredrar jag tryckta böcker men läser också väldigt mycket e-böcker. Ibland har jag samma bok i båda formaten eftersom en e-bok är lätt att ta med i mobilen, surfplattan eller läsplattan. Jag skiftar mellan den tryckta (när jag är hemma) och e-boken (på tåg, hotell etc).
För nödsituationer har jag alltid ett par e-böcker i mobilen. Det är ett fantastiskt sätt att fördriva tiden om jag skulle hamna i en situation där jag behöver vänta på något eller någon.
Vill du läsa en spännande bok i sekelskiftesmiljö med övernaturliga händelser passar Purpurvinter alldeles utmärkt!
Jag ser fram emot min andra medverkan på Lagerhusets bokmarknad. Förhoppningsvis kan jag förutom mina fantasyböcker om Yddrios och mina steampunknoveller även ta med mig min senaste bok PURPURVINTER. Böckerna borde hinna komma från tryckeriet i god tid. Boksläpp är planerat till 7 december och jag hoppas att allt går enligt plan.
Det är alltid lika roligt att få träffa andra bokälskare, såväl läsare som författare.Hoppas vi ses på Lagerhuset.
Info om bokmarknaden:
Lagerhuset är en mötesplats för bland annat förlag, tidskrifter och litterär verksamhet. Den 10 december blir det bokmarknad med bokbord och signeringar i Göteborgs Litteraturhus! Ett stort antal bokförlag och kulturtidskrifter medverkar. Det blir specialpriser, trevligt häng, glögg och pepparkakor!
Alla är hjärtligt välkomna!
Lördag 10 december, klockan 11.00–15.00 Lagerhuset ligger mellan Järntorget och Esperantoplatsen, på Heurlins plats 1.
Bokmarknaden arrangeras av Föreningen Lagerhuset, Göteborgs Litteraturhus och Nätverkstan med stöd av Västra Götalandsregionen.
Frilagrets kafé kommer att servera värmande soppa och bjuda på vernissage för utställningen Ta plats! från kl 11.00 och scenprogram med filmvisning och samtal från kl 13.00.
Förra året släpptes den nyredigerade versionen av min novell Hon vandrar om natten i formaten tryck och ljud. Den 1:a december släpps den äntligen för digital läsning. Släppet sker samma dag som min senaste roman Purpurvinter kommer som e-bok. Det gemensamma för både berättelserna är temat kusliga mysterier. Inte så dumt att läsa en ruggig vinterkväll, eller hur?
Handling: När den unga fröken Viktoria skickas ut på landet för att tillbringa sommaren hos sin farbror blir hon alldeles förskräckt. Hon vill hellre vistas hemma i Stockholm tillsammans med sina väninnor.
I den gamla herrgården vid Hjälmarens strand ägnar sig farbror Anton och hans kollega åt ett hemligt projekt. Inte ens Viktoria får veta vad det rör sig om. Även om allt verkar lugnt på ytan är det någon som smyger runt i rummen om natten och märkliga saker sker. Anton skyller allt på krånglande automatik.
Den fjortonde december 1907 tar fröken Qwelia Älling in på det nyöppnade Vintersanatoriet på Mösseberg. Där hoppas hon finna återhämtning och vila. Men vad vill flickan som bara Qwelia och gårdskarlen kan se? Och vad är det egentligen för hemligheter de nyfunna vännerna döljer?
Det som var menat att bli en kort vistelse med lyx och vattenbehandlingar drar ut på tiden, för vem kan resa hem när alltför många frågor kräver sina svar? Utanför Vintersanatoriet faller snön medan himlens färg långsamt skiftar till purpur.
Boksläpp 7 december 2022 E-boksläpp 1 december 2022
”Ett mycket väl uppbyggt mysterium som gör det omöjligt att slita sig!”
Det var en mycket trevlig dag i Trollhättan på det årliga eventet TrollCon. Jag var där tillsammans med Marcus Olausson som är utgiven på mitt bokförlag Catoblepas förlag. Med oss hade vi förstås våra fantasyböcker för att sälja på den lilla marknaden.
Lupina Ojala med sina fantasyböcker om Yddrios.
Marcus Olausson med sin fantasytrilogi Serahema Saporium.
Självklart passade jag på att kolla in cosplaytävlingen och de väldigt fina dräkterna som de tävlande hade fixat inför eventet. Som alltid blir jag lite avundsjuk för att sådana roliga saker inte fanns när jag växte upp. 1986 var jag 14 år och fick på något vis tag på blå hårfärg. Det var inte vanligt i Sverige och ingen hade håret färgat på det sättet där jag bodde. Det hela slutade med att jag blev kallad till skolkuratorn samt att hela orten övertygades om att jag var helt sinnessjuk. Tur att tiderna förändras.
Deltagarna i cosplay-tävlingen.
Illustratören och barnboksförfattaren Malin Yngve.
Jag bor halva tiden i Göteborg och halva tiden i Falköping. Döm om min förvåning när det visade sig att författaren vid bordet intill vårt kommer från lilla Falköping samt att vi bokat in oss på samma kommande bokmässa i Torslanda. Kolla gärna in den fina barnboken Mera plåster av Malin Yngve. Hon skapar även supersöta kort. Du hittar henne på sagorik.se
Stort tack till arrangörerna av TrollCon och alla besökare som kom till vårt bokbord för att snacka fantasy och kolla in våra böcker!
I år är första gången som jag deltar i Torslanda bokmässa och det ser jag fram emot. Det är extra kul att mässan är på Hisingen där jag bor. Över 80 utställare som skriver i blandade genrer kommer medverka och det kommer förutom bokförsäljning vara en del aktiviteter, bland annat författarsamtal och sagostund. Jag tror det kommer finnas något för alla på mässan. I caféet finns plats för en fika.
Med mig har jag så klart mina böcker om fantasyvärlden Yddrios samt några steampunknoveller.
TORSLANDA BOKMÄSSA 2022
Lördagen den 26 november kl. 10–15 på Kulturhuset Vingen i Amhult Torslanda.
Jag har fått den stora äran att skriva ett gästinlägg på Lupina Ojalas blogg. Tänker att jag då inte bara vill ta upp mitt eget författarskap, med fem tryckta böcker bakom mig, utan också reflektera över min roliga uppgift som korrekturläsare för Seraf förlag.
Astrid Ahlberg: Livet med fantasylitteratur
Först mitt eget skrivande. Det är nu drygt tio år sedan jag gav mig på det där med att skriva själv, ivrigt påhejad av min syster, min mest hängivna supporter. Lusten hade väl funnits ibland även innan dess, men jag hejdades alltid av tanken varför ge sig på att skriva själv när det finns så många andra som gör det bättre? Jag trodde också att det inte skulle finnas någon spänning i att själv hitta på handlingen.
Den första tanken var förstås helt rätt – att det finns massor av mer begåvade författare – medan den andra var helt fel. Jag upptäckte snart att skrivandet blev ett skapande där jag själv inte hade en aning om vart det skulle ta vägen. Som om karaktärerna tog över och styrde mig rätt ut i terrängen, utan vare sig karta, kompass eller gps. Det finns ju tydligen i grova drag två sätt att skriva böcker. Antingen sätter man bara igång med en mycket lös idé om handlingen. Eller så börjar man med att noggrant skapa ett ramverk, en tydlig stig där man redan från början vet var man ska hamna, hur det ska sluta. Jag hamnar definitivt i den första kategorin. Säkert delvis på grund av min medfödda lathet. Det är så mycket enklare.
”Allihop tillhör genren fantasy, min absoluta favorit.”
Min första bok, Porten, blev tjock, alltför omfångsrik tycker nog många. Ändå kände jag mig inte klar. Det blev både en direkt fortsättning, Delad identitet, och en avslutande del, Kvinnan med silverhåret. Den sistnämnda handlar inte om silverhåriga pensionärer, långt ifrån … De äldre huvudkaraktärerna dyker inte upp förrän i min femte bok De svarta tornen. Däremellan kom en annan fristående bok med titeln Den tunna hinnan.
Lite kort om handlingarna i dessa. Allihop tillhör genren fantasy, min absoluta favorit. Jag ger mig gärna hän åt föreställningen att det finns parallella världar. En annan favoritidé är tankens kraft, alltså förmågan att rent mentalt påverka andra.I Porten-trilogin råkar en ung flicka, Miranda, passera genom en port i skogen och hamnar i en annan, parallell värld. Inte alltför olik vår. Där saknas det trollkarlar, drakar, alver, dvärgar och andra Tolkieninspirerade ingredienser. Mitt mål var att det nästan skulle kunna hända, på riktigt. Miranda är dock speciell genom sin övernaturliga förmåga att känslomässigt påverka både djur och människor.
I Den tunna hinnan utforskar jag hur det skulle vara att vakna blind och utan minne. Det var mycket spännande att reflektera över! Tanken att det skulle kunna vara möjligt att kommunicera utan ord, alltså tankeöverföring mellan olika medvetanden, ville jag också utforska. Här även tvärs igenom den tunna hinnan mellan parallella världar, därav titeln.
I min femte och senaste bok De svarta tornen återkommer jag igen till det där med parallella världar, vilka bara somliga individer kan förflytta sig mellan. Nu valde jag att låta huvudkaraktären vara en äldre kvinna. Även sådana kan behöva uppleva både äventyr och romantik.
Så långt om vad jag har skrivit. Nu om hur. Jag tänker att det kan vara en hårfin skillnad mellan ett originellt, konstnärligt, målande vackert eget språk och ett som mest bara känns konstigt, tillkrånglat och halvt obegripligt. Jag har en bild av mitt eget skrivande som en välnött ledstång intill en trappa. Är det knoppar på ledstången – som det i alla fall förr kunde vara i skolor där de vuxna inte ville att barnen skulle åka kana på stången – tvingas man stanna upp och fundera, och förhoppningsvis imponeras av skickligheten hos författaren. Men språket kan också vara som en ohyvlad ledstång som bara ger flisor i handflatan … Själv vill jag skriva osynligt eftersom jag inte behärskar konsten att skriva som en nobelpristagare. Så min ledstång ska vara så hal och len att man knappt märker när den glider under handen.
Som korrekturläsare har jag svårt att avhålla mig från kommentarer på språket utöver de rena grammatik- och slarvfelen. Det är så himla roligt att föreslå små ändringar i formuleringarna som – i mitt tycke då förstås – bidrar till en vackrare, mer läsvärd upplevelse. Underbart givande! Som att putsa lite extra på en nästan blank silverpokal. De manus jag får i min hand är redan bearbetade flera gånger via samspel redaktör-författare så jag bidrar bara med den sista biten.
Jag har en annan bild av författande som jag vill avsluta inlägget med. Det är detta med detaljer i miljöerna. Jag ser det som en julgran. Är den helt oklädd förutom några futtiga kulor och enstaka ljus, blir den inte värd att beundra. Är den så överklädd att själva granen knappt syns vänder man sig också bort. Sedan är förstås smaken olika, där några läsare tröttnar och hoppar över detaljrika beskrivningar, kanske andra försjunker och njuter, fulla av beundran.
Astrid Ahlberg
Bibliografi:
Porten (2014) Delad identitet (2014) Kvinnan med silverhåret (2015) Den tunna hinnan (2016) De svarta tornen (2019)
Oscarianska Compagniet för magiska expeditioner. Vår monter var välbesökt under hela mässan.
En underbar bokhelg!
Bokmässan 2022 gick traditionsenligt av stapeln den sista helgen i september. Sällan har nog en mässa varit så efterlängtad. Efter två år av pandemirestriktioner var längtan stor efter att få njuta av böcker och samtal om böcker med författare, läsare och förläggare. Som vanligt delade jag monter med författaren Anna Jakobsson Lund och från mitt eget förlag, Catoblepas förlag, var även Marcus Olausson med och fick äntligen presentera sin färdiga trilogi SERAHEMA SAPORIUM för läsarna.
Intresset för svensk fantasy var större än någonsin. Vi är många som länge kämpat för att nå ut och kvaliteten på svenska fantasyböcker utgivna av småförlag och egenutgivare höjs hela tiden. Det är otroligt glädjande och jag är stolt över att vara en del av svensk fantasys gemenskap.
Min personliga höjdpunkt var att äntligen få ta med SHESSANDRAS HJÄRTA ut i världen. Den boken släpptes under pandemin och även om det är roligt med digitala möten är det ändå något speciellt att få visa upp sin bok i fysisk form. Jag är enormt glad över att så många nya läsare blev nyfikna på mina två första böcker, Tårpilens år och Toner av guld. Varmt välkomna till fantasyvärlden Yddrios!
Jag hoppas vi ses nästa år igen!
Marcus Olausson och Lupina Ojala på Bokmässan 2022.
Berättelserna har alltid funnits i mitt huvud. När jag åker buss eller promenerar dyker det upp små scener som utvecklas till historier. När jag var barn, tonåring och ung vuxen älskade jag att skriva noveller. Jag gick några kortare skrivarkurser på folkhögskola och fick mycket uppmuntran och positiva omdömen på mina texter. Längre fram, som vuxen, tog tyvärr det dåliga självförtroendet över och jag skriv inte under en lång period. Det hindrade inte att jag fortsatte komponera i historier i huvudet. Till slut bestämde jag mig för att strunta vad andra skulle tycka om mina verk och började skriva på allvar. Det gick riktigt bra och flera av mina noveller blev utgivna.
Kommersiella texter kontra konstnärligt skapande
Eftersom jag älskar att skriva olika sorters texter och även gärna målar och tecknar utbildade jag mig till informationsproducent. I yrket ingår såväl grafisk formgivning och skrivande, allt från korta reklamtexter till längre informationstexter eller artiklar. Jag har alltså två skrivande roller – som skapande författare och som betald skribent med beställningsarbeten.
Drivkraften är helt olika för dessa två roller. Den första är mitt levebröd och något jag gör för att försörja mig. Självklart är jag tacksam över att ha ett brödjobb som jag trivs med och tycker är roligt.
Den andra rollen är författarens och det är den jag vill berätta om i det här inlägget. Jag har ett eget bokförlag där jag publicerar både mina egna och ett fåtal andra författares böcker. Förr drömde jag om att få kontrakt med ett stort förlag och kunna leva på att skriva fantasy men jag har omvärderat det på senaste tiden. När jag ger ut böckerna själv har jag total kontroll över texter, boklayout och omslag. Det är mina projekt, mina konstverk som ingen annan kan bestämma över.
Det betyder inte att jag inte tar hjälp av en lektör med manus men jag är helt fri att välja vilka synpunkter som jag vill ta till mig och vad jag anser inte skulle vara bra för texten. Jag vill utveckla min egen unika stil och skriva det jag vill utan att behöva oroa mig för försäljningssiffror.
Jag har kommit fram till att när det inte känns roligt att skriva, då låter jag bli. Om det tar ett eller tio år mellan utgivningarna är inte det viktiga. Det är processen att skapa och vägen fram till den tryckta boken som räknas.
En period glömde jag bort det och började stressa över hur jag skulle kunna sälja fler böcker och bli mer synlig i floden av utgivningar. Det mådde jag inte bra av och författande var inte längre den hobby och viktiga avkoppling i mitt liv som det varit tidigare. Nu har jag hittat tillbaka till glädjen i att berätta mina historier igen.
Vad skriver jag nu?
Fantasy kommer alltid vara min favoritgenre men jag läser väldigt mycket andra typer av böcker också. När jag flyttade till Falköping blev jag granne med en vattenkurort, en typ av hälsospa, från 1800-talet. När jag vandrade runt i den vackra parken med otroligt fina gamla träbyggnader började olika karaktärer göra mig sällskap. Nu skriver jag alltså på en bok som inte är fantasy, men den har övernaturliga inslag.
Titeln är Purpurvinter och jag skickade råmanuset till lektör. Vid vårt samtal om texten förstod jag att lektören inte var särskilt förtjust i varken upplägg eller genre, men gav mig flera professionella och genomtänkta synpunkter.
Hade det hänt med några av mina tidigare manus skulle jag kanske skrotat hela berättelsen. Nu tänker jag bara att anledningen till att det finns så många olika genrer och sätt att framföra en historia är för att alla läsare ska kunna hitta något som de gillar. Lektörer är ju också människor med egna preferenser som kan vara svårt att helt bortse från.
Direkt från hjärtat
Nu under juli är jag ledig från brödjobb och njuter av att skriva om platsen och karaktärerna i Purpurvinter. Förhoppningsvis kommer den färdiga boken så småningom hitta sina läsare. Det kan låta lite dumt kanske, men att släppa drömmen om att kunna leva på mitt skrivande gör mig till en bättre författare och en gladare och mer avslappnad människa.
Stort tack till er som läser mina böcker och skickar beröm och uppmuntran. Det betyder enormt mycket för självklart vill jag att mina böcker ska bli lästa. Det jag inte vill är att försöka anpassa manusen till marknaden i hopp om att sälja mer. Jag skriver från hjärtat för det mår jag bäst av.
Jag frilansar som formgivare och copywriter samtidigt som jag driver ett litet bokförlag som publicerat både mina egna och andra författares verk.Som så många andra kreativa människor har jag blivit utbränd flera gånger. Den senaste smällen kom 2018 men jag vägrade låta det förstöra min tillvaro. Extra lång semester fick räcka tyckte jag. Hjärtklappningen försvann och viss ork återkom, men bara för en kort tid. Sedan mådde jag dåligt igen. Året därpå fick jag en inflammation i sköldkörteln varpå månader av behandling med bland annat kortisontabletter (med jobbiga biverkningar) följde. Jag fortsatte jobba men inte längre heltid. Det påverkade naturligtvis även min ekonomi mycket negativt.
Jag fick aldrig träffa någon läkare förutom på jourmottagningen eftersom det inte fanns några läkartider på någon av vårdcentralerna i närheten. Den läkaren skrev ut antibiotika som inte på något sätt kan hjälpa mot subakut sköldkörtelinflammation. Till slut fick jag lämna blodprov på en vårdcentral och fick rätt diagnos. Själv hade jag för länge sedan insett att det var sköldkörteln på grund av att jag drabbats av väl synlig struma. Jag fortsatte jobba och försökte orka med att träna lite ibland. Träning är ju bra för hälsan.
Bokmässan 2019 var jag väldigt sjuk men eftersom det inte är en smittsam sjukdom var jag där ändå men jag minns faktiskt inte mycket. Utställningsmontern blev i alla fall toppenfin och författarna på mitt förlag ställde upp och skötte ruljangsen tillsammans med Annorlunda förlag som vi delade monter med.
Blodprov på labb med påföljande brev eller ibland telefonsamtal från läkare med instruktioner om behandling var den vård jag fick. Hjärtklappningen och den ångest som en överaktiv sköldkörtel (under inflammationsperioden hade jag hypertyreos) orsakar dämpades med betablockerare. Jag hade ingen aning om att det tar flera månader att bli frisk från en sköldkörtelinflammation så jag kämpade vidare med jobbet. Ofta trodde jag att jag skulle dö och många gånger önskade jag faktiskt att jag skulle göra det. Smärtor i hela kroppen och en rivande ångest gjorde tillvaron outhärdlig. Pressen utifrån var densamma som när jag var frisk för ingen förstod att jag var sjuk och jag har alltid varit dålig på att säga nej. Jag vill ju inte framstå som lat.
Krossade drömmar och hjärndimma
Till slut gick det inte längre för jag kunde inte koncentrera mig ens ett par timmar om dagen som jag trots allt mäktat med tidigare. Hjärndimman tog över helt och hållet. Jag gick från att ha frilansat inom mitt drömyrke, dansat och tränat flera gånger i veckan, skrivit böcker och drivit förlag till att göra nästan ingenting i ett helt år. Hela 2021 jobbade jag minimalt och vilade övrig tid. Ibland orkade jag skriva lite på min nya bok. Hälsan var förstörd och mina drömmar krossade. Jag har gråtit floder av sorg över mitt förlorade liv och det värsta är att jag inte uppskattade det så mycket som jag borde ha gjort. Då ville jag utvecklas som hobbydansare, utöka bokförlaget och bli professionell författare. Nu vill jag mest av allt bli frisk.
Sköldkörteln blev aldrig bra igen efter inflammationen. Den producerar för lite sköldkörtelhormon vilket bland annat innebär trötthet, hjärndimma, viktuppgång, magproblem, håravfall och depression. Jag började äta Levaxin som är ett konstgjort sköldkörtelhormon men fick för låg dos och ingen läkare brydde sig om att jag fortfarande mådde dåligt, inte förrän jag flyttade och fick en ny läkare. Nu kan jag hålla mig vaken hela dagarna och behöver inte sova flera gånger om dagen. Hälsan är fortfarande i uselt skick men det är bara att kämpa på och aldrig ge upp hur hopplöst det än känns.
Vad har det här med författarskap att göra då? Jo, jag bestämde mig för att lägga alla drömmar på hyllan och använda den begränsade mängd energi jag har på att jobba och klara av vardagen. Det resulterade i att jag blev nedstämd igen och livet kändes tomt. Vi kreativa människor måste få utlopp för den delen av personligheten annars förtvinar vi inuti.
Skrivlivet fortsätter trots allt
För att livet ska fungera behövde jag välja ut vad jag ska lägga min energi på utöver jobb och nödvändiga vardagssysslor. Jag ger tyvärr inte längre ut andra författare på mitt förlag, däremot jobbar jag vidare på det manus jag påbörjat och låter det få ta den tid det tar. Varje dag övar jag på att inte bli ledsen, arg och frustrerad över att jag blir trött och får svårt med koncentrationen. Utan skrivandet känner jag mig inte hel men naturligtvis måste brödjobbet komma först. Utan inkomst går det ju inte att leva och det finns andra som behöver mig.
Drömmen om att kunna leva på mitt författarskap har jag lagt åt sidan tills vidare. Energin räcker inte till för det som krävs för att synas och höras i den mängd böcker som ges ut varje år men jag skriver så ofta jag hinner och orkar. Tur att bärbara datorer finns så det funkar att sitta tillbakalutad i soffan och skriva när jag är för trött för att sitta vid skrivbordet.
Jag är enormt tacksam för er läsare som uppskattar mina böcker och som ser fram emot nästa utgivning. Ni är mitt författarbränsle! Ni läsare – och mitt kaffe.
Vill du lära dig mer om hypertyreos och hypotyreos?
Visste du att fjärilen ofta används som symbol för sköldkörtelsjukdomar eftersom sköldkörteln är formad som en fjäril?
Sköldkörteln, eller tyroidea (latin: glandula thyreoidea), är en tvådelad endokrin (hormonproducerande) körtel lokaliserad i halsen, strax under struphuvudet och utmed sidorna på luftstrupen. Sköldkörtelns hormoner, tyroideahormoner, går direkt ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Läs mer på Wikipedia.
Det finns väldigt mycket information om sköldkörtelsjukdomar på Sköldkörtelförbundets hemsida: skoldkortelforbundet.se
