Det är verkligen väldigt roligt att min bok Purpurvinter är nominerad i kategorin ÅRETS BOK i FANTASYKAMMARENS TOPPLISTA 2022! Det var min vän och författarkollega Marcus Olausson som såg det före mig och skickade gratulationer på morgonen. Marcus är utgiven på mitt förlag, Catoblepas förlag, och fick förra året utmärkelsen ÅRETS SERIE för SERAHEMA SAPORIUM.
Det är väldigt fina böcker som utgör de andra tre nomineringarna, men även om jag inte vinner så är det verkligen kul att ha blivit nominerad. Snart öppnar röstningen och då kan alla läsare rösta på sin favorit.
Juryns motivering: ”Vintern 1907 manas fram med lika mycket historisk autenticitet som krypande, spöklik känsla när märkliga saker börjar hända på Mössebergs vintersanatorium. Läsaren erbjuds en rad mysterier att försöka lösa medan författaren skickligt avslöjar allt fler detaljer kring en gammal tragedi.”
Även om verklighetsflykt kan vara nog så viktigt så har jag mer och mer kommit att fundera över vad jag vill förmedla genom mina böcker, mer än ren underhållning. Att berätta andra berättelser än de som utspelar sig i verkligheten är ett måste för förändring. Och en förändring behövs. Därför blir jag trött när kvinnor våldtas och förnedrad i fiktiva berättelser – måste vi upprepa det i evinnerlig tid, som det värsta brottet? Det ristas in i samhället bokstav för bokstav och ord för ord (eller bilder på film och tv). Även i Fantasy, där företrädesvis den manliga hjälten, besöker bordeller lika lättvindigt som att ta in på värdshus. Utnyttjandet av kvinnor blir till en kuliss, deras utsatthet inte mer än en stunds förströelse.
Annah Nozlin: Ett samhälle är sina berättelser
Får man då inte skriva om brott som begås mot kvinnor? Som exempel tycker jag att Henrik Wolgast gör ett starkt jobb i sin vampyrroman Bita den hand som slår. En del av intäkterna från försäljningen av boken går till den ideella organisationen Talita och deras arbete med att hjälpa kvinnor ut ur prostitution och trafficking. Genom hela berättelsen känner läsaren kvinnornas smärta, rädsla och vanmakt. Jag som läsare önskar att alla utsatta kvinnor skulle bära på en vampyrgen och kunna hämnas sina förövare. Även Millenniumtrilogin visar Lisbeth Salanders smärta och utsatthet, vilket bär berättelsen.
Också ömsesidiga och kärleksfulla sexscener tycker jag måste finnas i ljuset av vilket samhälle karaktärerna lever i. Konsekvenserna kan bli väldigt olika beroende på de sociala och medicinska förhållandena runtomkring.
Jag läste för ett litet tag sedan Gail Carrigers bok The Heroine’s Journey (Hjältinnans resa). Hon beskriver en tydlig men enkel skillnad mellan hjältens och hjältinnans resa (hjälten eller hjältinna har inte med biologiskt kön att göra):
Hjälten: I can’t trust others
Hjältinnan: I must (dare to) trust others
Kvinnan i hjältens resa blir ofta ett objekt som antingen ska undvikas för att hon försvagar eller håller kvar hjälten, är ett pris som ska vinnas eller uppnås och som tredje alternativ någon att hämnas för. I hjältinnans resa finns plats för många fler aktiva karaktärer med olika egenskaper. Jag har på senare år gått från att se hjältens resa som en mall till något som i sin renaste form inte är önskvärd. Efter att uppdraget är slutfört eller äventyret rotts i hamn vill jag ha en bättre värld. Inte en där hjälten är förstörd. Kan inte dikten få bära hopp om en bättre värld? Om den inte går att formulera i ord, hur ska den då kunna genomföras i verkligheten?
Just inom fantastiken har vi möjligheten att spränga verklighetens ramar och konstruera något annorlunda, förhoppningsvis bättre. Hitta nya vägar utanför upptrampade hjulspår.
Jag blir glad när Anna Jakobsson Lund skriver om mina böcker: ”Annah skriver fantasy som får en att vilja rädda världen, och naturen.” Jakobsson Lund är en författare med bred representation i sina böcker och ett patos för den lilla människan mot makten. En läsare hörde av sig efter att hon läst min fantasyroman ”Ekens dotter” och berättat hur hon gått ut i skogen och kramat träd efteråt.
Det finns de som tycker att man inte ska blanda in moralkakor i berättelser och det finns många fall när det inte görs bra, men att inte ta ställning är enligt min mening fegt. Att fortsätta upprepa gamla sanningar är som att gå runt i ett par väl ingångna skor och att inte fundera över vad berättelsen uttrycker är lathet. Alla berättelser förmedlar och befäster sanningar vare sig man vill det eller ej, så frågan är vad vill du att just din berättelse ska säga?
Lever jag då som jag lär? Säkert inte alltid, men jag försöker att skaka av mig den grå kappan av invanda kulturella förväntning och göra något som känns bättre att ha på sig och gå runt i. Det är upp till betraktaren om jag lyckas.
Annah Nozlin
På Annahs hemsida kan du läsa mer om hennes böcker och författarskap: nozlin.se
Det var verkligen roligt att få berätta om min bok Purpurvinter och de efterforskningar som jag gjorde i samband med boken. Dessutom var det hos Studiefrämjandet i Falköping så besökarna kände väl till Mössebergs kurort och delade med sig av sina egna minnen. Både de och jag fick lära oss nya saker och det uppskattar jag verkligen.
Det bjöds på snittar och cider vilket gjorde att det kändes riktigt festligt. Personalen hos Studiefrämjandet hade ordnat så fint och jag kände mig mycket välkommen. Efter föredraget fick jag en mycket vacker blombukett.
Stort tack till Studiefrämjandet och till er som kom och lyssnade!
Lupina Ojala, Susanna Björnberg och Patrik Centerwall i samtal om fantasy och science fiction. Foto: Yvette Klang
Fantastik som utspelas i Göteborg
Det blev en mycket rolig och intressant eftermiddag på Stadsbiblioteket i Göteborg. Jag deltog i en panel tillsammans med Patrik Centerwall och Susanna Björnberg om böcker som utspelas i Göteborg – fantasy och science fictionböcker förstås.
Min medverkan var i den första programpunkten så resten av eftermiddagen kunde jag slappna av och lyssna till de övriga deltagarna. Det blev många skratt och intressanta diskussioner.
Stort tack till arrangörerna: Patrik Centerwall, Club Cosmos och Göteborgs Stadsbibliotek.
Måndag 17/4 snackar Roger från Radio Falköping och jag om min bok Purpurvinter, den gamla kurorten på Mösseberg och om fantasy! Ratta in 90,8 Mhz eller lyssna på Falköpingsradions hem på nätet: http://fnf.nu/
Sändningen sker klockan 11:50 med repris 17.00 och 22.00.
I samband med Världsbokdagen har jag bjudits in av Studiefrämjandet Skaraborg och Biblioteket i Falköping för att berätta om min bok Purpurvinter. När jag skrev boken tog jag reda på så mycket jag kunde om det vackra vintersanatoriet på Mössebergs sluttning eftersom det är där boken utspelas. Föredraget kommer främst handla om kurortens tidiga historia men även om min bok och processen med att skriva den.
Tisdag 18 april kl. 18.00 Studiefrämjandet Järnvägsgatan 1, Falköping
Göteborg om 400 år – en eftermiddag med science fiction och fantasy
Jag ser väldigt mycket fram emot att delta i den inledande panelen kl. 13:00 med titeln Fantastik i Göteborg. Det kommer bli en fantastisk eftermiddag arrangerad av Club Cosmos och Stadsbiblioteket Göteborg. Lördag 15 april är datumet att lägga på minnet!
Rymdskeppsbas på Lindholmen, gigantiska bläckfiskar i älven eller zombies i Änggårdsbergen? Allt fler böcker handlar om Göteborg i framtiden eller beskriver vår stad med en magisk touch. Under en hel eftermiddag dyker vi ner i dessa böcker och samtalar bland annat med författarna Lars Wilderäng, Christin Ljungqvist och Pål Eggert.
Medverkande: Lars Wilderäng Christin Ljungqvist Pål Eggert Lupina Ojala Susanna Björnberg Patrik Centerwall Ulf Börgesson Peter Bengtsson Jim Melin Glenn Petersen
(Med reservation för eventuella ändringar.)
Tid: Lördag 15 april, 13.00-17.00 Plats: Göteborgs Stadsbibliotek, Hörsalen
I det fina Rådhuscaféet i Skövde var det bokbytardagar helgen 18-19 februari. Jag var där under lördagen och det var verkligen supertrevligt. Dagen började med att Eva-Lisa Svensson berättade om bookcrossing. I korthet går det ut på att man delar med sig av en bok som man tycker mycket om. Boken märks med ett nummer och registreras på bookcrossing.com. Sedan lägger man helt enkelt ut boken någonstans där någon annan kan hitta den och läsa. Den personen loggar boken på hemsidan för bookcrossing, kanske med en kommentar om vilket intryck boken gjort. Meningen är att boken sedan ska vandra vidare till en ny läsare.
Eva-Lisa hade ett jättebra tips för oss som inte vill skiljas från våra böcker. Kolla i andrahandsaffärer om du kan hitta en favorit i gott skick. På så sätt kan du behålla ditt exemplar tryggt hemma i bokhyllan samtidigt som du sänder ut boken för andra bokbytare att hitta. Det finns en bokbytarhylla på Rådhuscaféet. Om du inte bor i Skövde kan du säkert hitta något liknande i din hemstad.
Efter Eva-Lisa var det min tur att berätta om mitt favoritämne – svensk fantasy och indieförlag. Stort tack till er som kom och lyssnade. Flera intressanta frågor ställdes och jag fick med mig en del att fundera på. På bokbordet lämnade jag mina tre böcker om Yddrios och tog i utbyte Och bergen svarade av Khaled Hosseini.
Författaren Malin Yngve med boken Mera plåster.
Eva-Lisa Svensson berättade om bookcrossing.
Malin Yngve berättade om hur hon arbetade med sin barnbok Mera plåster. Hon har både skrivit texten och illustrerat. Bilderna är skapade med tusch och akvarell vilket ger en härlig känsla av äkta hantverk. Det är Malins egen dotter som inspirerat till boken. Av titeln anar jag att hon gillar plåster.
Gott och blandat bjöd den här dagen på. Sist ut var den lokala deckarförfattaren Maria Rickardsson. Som de flesta författare har hon jobbat hårt för att uppnå sin dröm. Nu har hon gett ut flera böcker och en ny deckarserie är på gång.
Bokbytardagarna fortsatte på söndagen men då var jag inte där eftersom jag hade annat inbokat. Jag tyckte det var ett mysigt event som jag hoppas återkommer. På väggarna hänger alltid en utställning vilket förhöjer den gemytliga stämningen ytterligare. Fikat var dessutom väldigt gott och bokbytarhyllan finns där hela tiden så kika in om du har vägarna förbi.
Helgen 18-19 februari är det dags för bokbytardagar på Rådhuscaféet i Skövde. Ta med böcker som du tröttnat på och byt till något annat. Själv har jag ett par dubbletter som jag ska ta med. Jag kommer inte alltid ihåg vilka böcker jag äger så det händer att jag köper en bok som redan står i hyllan hemma och väntar på att bli läst.
Förutom bokbytandet finns det ett spännande program, alla punkter är förstås bokrelaterade. Klockan 13 på lördagen kommer jag att prata om svensk fantasy och indieförlag. Det ser jag fram emot.
Min ångnovell Sekelskifte släpptes som e-bok 12 januari. Den finns tillgänglig hos bland annat, Bokus, Adlibris, de flesta digitala boktjänster samt bibliotek. Senare i år kommer den även som tryckt novellbok.
Handling: I Villa Amelon, beläget i de otillgängliga bergen, bor den rika och mäktiga Dorelia. Världens främsta vetenskapare står till hennes förfogande för att med kemikalier och mekaniska klockhjärtan råda över liv och död.
1800-talet närmar sig sitt slut. Dorelia Amelon har storslagna planer inför sekelskiftet när hon hemsöks av minnen från det förflutna.
Jag läser mycket svensk fantasy och sedan min egen debut 2015 har jag lärt känna många härliga, kreativa personer. Jag tycker det är fantastiskt att få vara en del av den framväxande svenska fantastikscenen. Flera indieförlag har både uppstått och lagt ned, nya eldsjälar har startat förlag för att fylla tomrummen som de lämnat efter sig och några av de tidiga projekten lever fortfarande. Det är en sjudande gryta av kreativitet och elden som värmer vår inhemska fantastik med dess undergenrer brinner med klar låga.
Läser, skriver och nätverkar
Intresset för just svensk fantasy har ökat. Jag är övertygad om att det beror på stigande litterär kvalitet och ökade kunskaper bland egenutgivare och småförlag. Inte att förglömma det hårda arbete som gjorts under många år för att sprida budskapet att det finns alternativ till de engelskspråkiga utgivningarna. Det är hos indieförlagen och de kämpande författarna som bekostar publiceringen av sina böcker själva som genren är levande eftersom de stora jättarna inte satsar på fantasy av svenska författare. Särskilt inte om den är riktad till en vuxen läsekrets.
Gästbloggare
Jag har hittat flera riktiga fantasypärlor av svenska författare och imponeras över de komplexa världsbyggena och intressanta karaktärerna. Det finns många väldigt bra böcker numera, problemet är att få läsare hittar dem. Utan någon stor budget och ett upparbetat nätverk är det tyvärr mycket svårt att nå ut. I mitt eget lilla nätverk av författare hjälps vi åt och stöttar varandra. Det är både fint och värdefullt.
På min blogg bjuder jag in gäster som får presentera sig själva och sina tankar om skrivande och fantasy. Det har varit några spridda gäster tidigare men i år har jag planerat att bjuda in en gästbloggare per månad. Nu i januari är det Frida Hallberg som skriver om en litterär revolution. Läs gärna! Om du vill veta mer om Frida och hennes böcker kan du följa henne på Instagram: @frida.hallberg.forfattare
Det här är mitt första blogginlägg någonsin. Så vad ska jag skriva om på en författarblogg? Litterär revolution förstås!
Frida Hallberg: Litterär revolution!
Precis som Lupina är jag fantasyförfattare med eget förlag. För ska man få någonting gjort måste man göra det själv. Fantastik är min hjärtegenre och ser det som mitt uppdrag att frälsa Sveriges vuxna läsare med magisk litteratur. För jag är övertygad om att även vuxna människor behöver sagor.
Länge har jag fantiserat om att ge ut andra författare som vidgar verkligheten. Just nu utbildar jag mig till förlagsredaktör och skaffar mig tillräckligt mycket kött på benen för att göra det bra. Nästa år tar jag första steget. Då kommer mitt förlag att ge ut en bok av en annan författare!
Jag får äran att jobba med Ifiyenia Hyde och hennes manus I hand med min syster. Berättelsen följer Miranda som är, precis som jag och Ifiyenia, en lågmäld rebell. En dystopi som bryter mot förväntade regler. Etablissemanget vet inte hur de ska behandla en sån bok. I vilken hylla ställer vi den? Vilka köpare ska vi rikta in oss på? Finns det ens såna läsare? Den följer ju inte reglerna! Vuxna läser väl inte sånt?
Litteraturvärlden är under omvandling. Vi som inte är välkomna in skapar en egen värld. Problemet är att läsarna inte hunnit med att hitta dit än.
Förra året var första gången jag hörde: Åh, vad roligt med svensk fantasy. Vid flera tillfällen. Förhoppningsvis betyder det att vår värld börjar bli synlig, att man inte längre måste leta upp en hemlig portal för att hitta in.
Ett av problemen med att vi som motas i dörren till den rådande litteraturvärlden och inte ges resurser och möjligheter, är att många manus ges ut innan de är färdiga. Utgivningsföretag och hybridförlag jagar människor som drömmer om att hålla sin egen bok i handen. Det finns undantag, jag vet, men de flestas koncept handlar sällan om att framställa en bra produkt. De tjänar pengar på författarna – inte läsarna. Och är man oerfaren vet man inte hur bra ens bok faktiskt kan bli. En bok ska inte ha potential – den ska vara färdig.
Vem är då jag att avgöra om ett manus är färdigt?
En författarvän sa: Måste något vara perfekt för att få finnas?
Det är en väldigt bra frågeställning. Svaret är naturligtvis nej. Tänk vad mycket fantastiskt vi skulle missa då. Dessutom skulle det inte finnas några människor på jorden. (Vilket i och för sig inte vore helt fel). Men jag anser att en text som ska publiceras och läsas förtjänar att nå sin fulla potential. I slutändan handlar det som alltid om smak, men jag föredrar om mitt val styrs utifrån typ av berättelse och stil – inte huruvida texten kommer till sin rätt eller inte.
Innehåller manuset för många ord, kommer inte kärnan fram. Upprepas samma meningar och förklaringar för många gånger tröttnar läsaren och känner sig i värsta fall dumförklarad. O.s.v. Det finns många sätt att förbättra en text. Ett manus är värt att bli så bra det kan.
En annan frågeställning som känns aktuell är: Måste någonting vara säljbart för att få finnas?
De etablerade förlagen svarar ja – trots att Romanen inte drar in sina egna pengar. Den lever på litteraturstöd från staten och försäljningen av s.k. genrelitteratur. Ja, inte fantasy förstås – den lilla genren rör de inte ens med tång.
Om pengarna får styra kommer litteraturen bli enkelspårig(are). Jag har svårt att tro att det inte finns en längtan efter bredd och alternativ. Förutsättningen är att någon faktiskt ger ut de böckerna och att de som letar vet var de finns.
Så mitt koncept är: Med osäljbara böcker som nått sin fulla potential skapar vi en litterär revolution.
Är ni med?
Från och med i vår kan ni anlita mig som lektör, redaktör och skrivhandledare!
Mina böcker hittar ni på nätbokhandlarna eller på min hemsida: www.faglarforlag.se
På mitt Instagramkonto @frida.hallberg.forfattare kan ni lyssna på mitt livesamtal från 9/10 med Ifiyenia om hennes manus och skrivande.
