Författare: Lupina

Då är årets andra nummer av tidningen Vitka på tryck. Den här gången bidrar jag med ett resereportage om ett äventyr i finska Lappland sommaren 2012. Det har blivit ganska många resereportage den senaste tiden vilket beror på att jag besökt flera intressanta platser och på att jag tycker om den skrivformen. Den ger möjlighet till att vara personlig utan att fokus ligger på skribenten.

Det finns så klart flera olika varianter av resereportage men min ingång är nästan alltid den personliga upplevelsen blandad med fakta om platsen. Eftersom jag nästan alltid skriver om platser av historisk och hednisk anknytning kräver det ofta en hel del bakgrundsforskning. Det ger ännu en dimension till skrivandet eftersom jag då samtidigt lär mig mer och de kunskaperna kan komma väl till pass som inspiration till en framtida novell.

Just den text som kommer i Vitka nr 2* är mer en personlig berättelse om min resa än en beskrivning av området. Den här gången var det den inre resan jag ville fokusera på.

*Tidningen Vitka är en medlemstidning och kan endast fås genom prenumeration och medlemskap i föreningen.

Där ute är det en av årets första vårdagar med skarp sol och klarblå himmel. Där ute ler människor och vinterns ingrodda kyla smälter bort. Den är äntligen här. Våren som väcker sovande känslor till liv.

Här inne, i Göteborgs beryktade köpcenter märks det inte för under det artificiella ljuset är alla lika glåmiga som vanligt. Sol eller vind spelar inte någon roll. Vi är skyddade från vädrets makter för här finns det tak över gatorna.

…

Läs hela texten här.

I konsumtionspalatsets yra är Månadens text maj 2013.
Motivering: Gestaltande prosa som yr fram över raderna utan att villa bort sig.

I går kom provexemplaret med posten. Jag tycker den gör sig fint i bokhyllan och det känns bra att den äntligen är färdig. Under fliken Poesi finns några dikter ur samlingen för den som vill ha ett smakprov.

Här kan du beställa Besvärjelser ristade i trä & sten

SkrivarSidans novelltävling 2013 är nu avslutad. Min novell Korpens öga blev tilldelad ett hederspris och det är jag mycket glad över. Som så många av mina noveller kan den räknas till den mycket smala genren pagan fantasy och jag är glatt överraskad över utmärkelsen.

Juryns motivering: Själfullt berättat, berättelsen suger in läsaren och släpper inte greppet.

Välförtjänt förstapristagare är Anette Blomberg med novellen Speglingar, en välskriven historia som retar läsarens nyfikenhet ända till slutraderna.

Läs Korpens öga

Läs Speglingar

Jag märker att det är flera som missförstått syftet med kvinnodagen och går omkring och gratulerar sina kvinnliga bekanta. Tyvärr är det inte dags ännu för gratulationer för så länge det finns de som får lägre lön pga sitt kön och kvinnor som inte har rätt att bestämma över sina egna kroppar måste vi fortsätta visa solidaritet och arbeta för kvinnors rättigheter i hela världen.

Jag hoppas förstås innerligt att dagen då vi kan säga grattis till till alla världens kvinnor inte är alltför avlägsen.

Bilder från 2013 års demonstration i Göteborg.

Solen skiner, fåglarna kvittrar och våren utannonserar sin nära förestående ankomst. En dag som gjord för långa promenader längs älven. Vad gör då en en blek, kaffeberoende poet en dag som denna? Inte går hon ut som det sunda förnuftet råder till. Nej, böjd över drivor med papper korrekturläser hon noga varje alster, varje dikt som ingår i samlingen ty snart ska den sändas iväg till tryck.

Som hon har väntat och längtat efter den här dagen. Och nu … är den äntligen här! Alla sena nätter fyllda av skrivande var värda tröttheten på det avlönade arbetet dagen efter. Snart, snart finns diktsamlingen till försäljning.

Jag har funderat mycket på titlar de senaste dagarna. Anledningen till det är att jag från hjälpsamma skrivarvänner fått en del bra, konstruktiv kritik på en novell jag skrivit. Jag kallade den rätt och slätt ”Höstplöjning” då historien utspelas i jordbrukarmiljö. Minimalistiskt tänkte jag. En titel som inte avslöjar för mycket.

Skrivarvännerna påpekade att den inte lovar något heller. den lockar inte till läsning. Detta har lett till att jag försöker vara uppmärksam på vad det är i titlar som får mig att vilja läsa. Vilka titlar fastnar jag för och vilka hoppar jag över för att de inte verkar intressanta?

Min ganska ovetenskapliga undersökning går vidare och jag ska höra mig för bland läsande vänner vad de anser om saken. Finns den ultimata titeln? Kanske krävs det olika stilar beroende på genre och målgrupp?

Har ni några favorittitlar och i så fall, vad gör dem så bra?

P.S. Om du vill läsa min novell så finns den här: Höstplöjning

Jag märker på de kommentarer jag fått på texten Körsbär i din hand att läsarna uppfattar det som en sann skildring ur mitt liv. Det tar jag som högsta betyg för det betyder att den lilla berättelsen är trovärdig och det är en viktig ingrediens i en lyckad text.

Flera läsare känner även igen sig i karaktärens tankegångar och även det är bra. Igenkänning och trovärdighet lyckades jag med och det var det jag var ute efter. Jag ska gå ett steg längre med nästa text jag publicerar och försöka få med momenten överraskning och nyskapande. Övning ger färdighet så en timmes skrivande innan läggdags får det bli.

Ikväll har jag skrivit klart mitt reportage för nästa nummer av tidningen Vitka. Det känns bra att jag kan bocka av det från min attgöra-lista. Reportaget är del två i en serie om keltiska kultplatser på Irland. Jag reste runt där i höstas för att fota och göra anteckningar så egentligen har jag haft hur lång tid som helst på mig att skriva färdigt men det verkar som jag behöver ha en hotande tidsgräns som närmas för att jag ska få något gjort. Funkar bäst under press helt enkelt.

När det gäller reportage och artiklar med fakta så tar det en hel del tid att dubbelkolla att all information stämmer. Just den biten tycker jag inte är särskilt rolig men det måste göras. Själva skrivandet och arbetet med att hitta en fungerande dramaturgi som förhoppningsvis gör texten intressant att läsa, är lika rolig som i novellskrivande.

Nu är det dags för fredagsmys!

Den senaste veckan har jag inte skrivit något alls. Mycket jobb och ett träningsläger tog upp all tid och så var jag dessutom på fest i lördags vilket medförde att jag sov bort större delen av söndagen. Inte bra. Det får absolut vara ett undantag för den här gången. Novellerna skriver inte sig själva.

Även om det inte blivit så mycket skrivet så är jag ändå stolt över vad jag lyckats åstadkomma. I lördags graderade jag till nikyu i jodo, ej att förväxla med den till namnet förvillande lika arten judo. Diplomet är redan inramat och hänger på väggen.

Det är roligt och givande på många vis att träna traditionella kampkonster, inte minst om man som jag är en aspirerande fantasyförfattare. De flesta av mina historier utspelas i medeltidsliknande miljöer. Klichéartat kanske men det är de miljöerna jag älskar och jag låter pennan följa mitt hjärta.

I eftermiddag reser jag bort ett par dagar så det får bli tågskrivande. Hoppas det är lugnt på tåget så jag kan fokusera.

Trevlig helg!