Författare: Lupina Ojala

Jag märker på de kommentarer jag fått på texten Körsbär i din hand att läsarna uppfattar det som en sann skildring ur mitt liv. Det tar jag som högsta betyg för det betyder att den lilla berättelsen är trovärdig och det är en viktig ingrediens i en lyckad text.

Flera läsare känner även igen sig i karaktärens tankegångar och även det är bra. Igenkänning och trovärdighet lyckades jag med och det var det jag var ute efter. Jag ska gå ett steg längre med nästa text jag publicerar och försöka få med momenten överraskning och nyskapande. Övning ger färdighet så en timmes skrivande innan läggdags får det bli.

Ikväll har jag skrivit klart mitt reportage för nästa nummer av tidningen Vitka. Det känns bra att jag kan bocka av det från min attgöra-lista. Reportaget är del två i en serie om keltiska kultplatser på Irland. Jag reste runt där i höstas för att fota och göra anteckningar så egentligen har jag haft hur lång tid som helst på mig att skriva färdigt men det verkar som jag behöver ha en hotande tidsgräns som närmas för att jag ska få något gjort. Funkar bäst under press helt enkelt.

När det gäller reportage och artiklar med fakta så tar det en hel del tid att dubbelkolla att all information stämmer. Just den biten tycker jag inte är särskilt rolig men det måste göras. Själva skrivandet och arbetet med att hitta en fungerande dramaturgi som förhoppningsvis gör texten intressant att läsa, är lika rolig som i novellskrivande.

Nu är det dags för fredagsmys!

Den senaste veckan har jag inte skrivit något alls. Mycket jobb och ett träningsläger tog upp all tid och så var jag dessutom på fest i lördags vilket medförde att jag sov bort större delen av söndagen. Inte bra. Det får absolut vara ett undantag för den här gången. Novellerna skriver inte sig själva.

Även om det inte blivit så mycket skrivet så är jag ändå stolt över vad jag lyckats åstadkomma. I lördags graderade jag till nikyu i jodo, ej att förväxla med den till namnet förvillande lika arten judo. Diplomet är redan inramat och hänger på väggen.

Det är roligt och givande på många vis att träna traditionella kampkonster, inte minst om man som jag är en aspirerande fantasyförfattare. De flesta av mina historier utspelas i medeltidsliknande miljöer. Klichéartat kanske men det är de miljöerna jag älskar och jag låter pennan följa mitt hjärta.

I eftermiddag reser jag bort ett par dagar så det får bli tågskrivande. Hoppas det är lugnt på tåget så jag kan fokusera.

Trevlig helg!

Text vald till Uppmärksammade nykomlingar

Japp, så står det i ämnesraden i mailet från redaktionen på poeter.se Jag blir så klart väldigt glad för det! Alla som skriver vill ha uppmärksamhet och särskilt positiv sådan. Superkul att få synas lite extra på sidan! Små tecken att jag är på rätt väg, små men ändock tecken. Jag suger åt mig all positiv  respons för det behöver jag för att klara av mitt stora projekt – att skriva klart min fantasyroman.

Kanske borde jag prioritera boken eftersom poesi tar mycket tid för mig att skriva. Det går faktiskt ofta snabbare att skriva en novell än en dikt. Eftersom dikten är så kort och jag vill förmedla så mycket i få ord krävs det att varje ord, varje stavelse är noga valt och avsmakat. Ordet måste beskriva exakt det jag vill berätta och kännas bra att uttala. Det måste också samsas väl med sina närmaste ordgrannar. Jag behöver poesin lika mycket som prosaskrivandet men en uppdelning i perioder dem emellan kan fungera. Nu ska jag se till att avsluta diktsamlingen jag arbetat med länge och sedan lägga all energi på romanprojektet.

Läs dikten: Sand

Hur gick det nu då att skriva en berättelse inspirerad av ett foto? Jo, jag blev allt ganska nöjd och skickade in den till skrivarsidan.se där jag nyligen blivit medlem och idag publicerades den. Det blev en något sentimental historia om två barndomsvänner och deras hemliga trädgård. Jag märker att det går lättare att skriva när jag inte blockerar mig själv med alltför höga krav. Resultatet blir bättre också.

Här kan du läsa Körsbär i din hand

Idag bestämde jag mig för att skriva en kortnovell på ett givet tema som en skrivövning. För att hitta ett ämne tog jag fram ordboken, blundade, bläddrade fram en sida på måfå och måttade med pennan.

Avig/a subst. -an vanl. best. f. sing.avigsida särsk. på klädesplagg eller tyg:
fäst maskorna på -n

Hmm, kanske inte vad jag hoppats på men sagt är sagt och jag lyckades i alla fall skriva ett godkänt utkast. Texten kräver lite finputsning och omvårdnad men jag har alla förhoppningar att det kommer bli bra.
Jag ska arbeta vidare med den imorgon kväll.

För att hitta inspiration bestämde jag mig för att leta lite i mitt bildarkiv. Jag fotar ganska mycket så det finns en hel del att rota igenom. Jag valde den här bilden från 2011 och ska skriva en kortnovell utifrån bilden. En bra utmaning. Vi får se vad det resulterar i.

Foto: Lupina