Stephen Deas
The Adamantine Palace
Roman, fantasy
Gollancz Fiction 2009

Den här boken köpte jag enbart på grund av det snygga omslaget och för att den har en karta i början. Traditionalist som jag är anser jag att fantastikböcker ska innehålla minst en karta, dessutom är det en drake på framsidan. Boken låg i hyllan ganska länge innan jag kom mig för att läsa den och jag måste säga att jag gillar även innehållet.

Stephen Deas är en brittisk författare vilket jag tycker är skönt som omväxling till all amerikansk och svensk fantastik som jag annars läser. Det är en typisk maktspelsroman, vilket jag inte brukar vara så förtjust i och det var min tanke efter första kapitlet men historien bet sig fast och den innehåller många spännande ingredienser. Tonen är direkt och på sina ställen något rå.

Kungar och drottningar, prinsar och prinsessor samt deras underlydande befolkar den här världen. Makt över dem alla har The Speaker som då förstås är en åtråvärd titel och som det pågår spel och intriger omkring. Maktcentret för The Speaker är The Adamantine Palace, därav bokens titel.

Alla kungar och drottningar äger och föder upp drakar att använda till jakt och i krig. De hålls i schack av alchemisternas droger men en dag försvinner en drake och utan alchemisternas påverkan börjar hon minnas drakarnas forna storhet.

Flera berättelser pågår samtidigt men det blir aldrig rörigt eller förvirrande. Bra driv boken igenom. I min bokhylla väntar fortsättningen på The Adamantine Palace som heter The King of the Crags.